Tio år har gått. Tio år sedan damerna, kvinnorna, flickorna också blev viktiga i hockeyvärlden i Luleå. Kika gärna på klubbens sammanfattning här på Instagram. Betydelsen går nog inte riktigt med få ord beskriva. Inte resan heller. För klubben har det gett massor av guldmedaljer, men mest har det gett Luleå och Norrbotten något mer än det vi alltid varit. Vi betyder saker för många fler och vi jobbar hårt för att även kvinnor som spelar pucktävling ska kunna göra det på villkor som männen. Lönerna är det en otrolig bit kvar till även om väldigt mycket hänt dessa tio år, men Luleå Hockey har två representationslag. Ett med herrar och ett med damer. Förberedelser, resor, hotell, service och uppbackning är i huvudsak likadan. Vi hör ofta att spelare pratar om att vi är en klubb, oavsett vilket lag vi är. De möts och umgås i hallen varje dag, tränar på gymmet tillsammans och snackar hockey. Där någon gång i början av eran kommer jag ihåg att Michelle Karvinen hade skridskopass med några av pojkarna i juniorlaget, för är det något Michelle kan så är det att åka grillor.
Vi har fått glåpord av att köpa oss en plats i eliten och inte spela oss dit. Det är en väldig halvsanning. Ännu idag tio år senare heter laget Luleå Hockey/MSSK där ursprunget finns. Där Rebecca Stenberg, Emma Eliasson och fler med dem drev laget till högsta nivån i Sverige och jag har inte hört några som helst planer på att Munksund/Skuthamn SK skulle tar bort från lagnamnet. I Luleå är historia och arv viktigt.
Det har blivit många stolta guld. Men det största vi gjort var att vinna i Gävle mot Brynäs 2022. Helt uträknade, chanslösa. Det var nästan kört. Brynäs hade pimpat för guldparty. Pucken hann bara släppas så small det åt fel håll för dem. Jag har ärligt aldrig, aldrig skrikit så mycket som den kvällen framför min TV. Jag har nog heller aldrig varit så stolt över vad klubben och vi skapat. Vi skulle ju förlora, och ingen förutom Brynäs hade förberett för fest. Det som hände efter det var att Clarion Signs hotelldirektör David Viklund i Stockholm fick rycka ut och tömma sitt eget dryckesförråd och möta spelarbussen någonstans mellan Gävle och Arlanda. Fantastiskt.
Om bragden i Gävle skrev jag det här: Jag har aldrig varit så stolt. Så stolt över min klubb, vad vi åstadkommer för oss själva.
Det finns 6 stora anledningar till att vi är där vi är.
– Vi vill. Den tidigare styrelseordförande Curt Johansson tog tag i det. Efter att Fredrik Glader hade sått ett frö så var det all-in. Curt drev att föreningen måste fatta saker, måste inse att damerna ska med och måste se vad vi kan åstadkomma. Dessutom i det läget formellt rädda allt Munksund i Piteå hade byggt upp och inte orkade bära mer. Jämställdheten bars in i klubben. Eller man behöver inte definiera det så, det är enklare att bara säga att det så klart är självklart att kvinnor ska ha samma förutsättningar som män. En stolt förening måste fatta det. Idag finns det inte på kartan att sluta satsa på damerna.
– Fredrik Glader. Denna glada snubbe, han fick snurr på grejerna. Jag ber er lyssna på podden här så kommer ni förstå. Det räcker. 50 minuters backlog med Fredrik Glader, med en del grejer bakom händelserna.
– Drivet. Drivet från fantastiska spelare och människor som Michelle Karvinen, Jenni Hiirikoski, Noora Tulus, Emma Nordin och Johanna Fällman. Så klart är de fler. Men att de kom hit och gav sina liv till att bygga kulturen här. Glöm aldrig vare sig Michelle eller Noora. Jag har skrivit om deras betydelse. Om Michelle här och om Noora här.
– Media. Det måste vara väldigt svårt att hitta lokalmedia i Sverige som lägger så mycket tid och utrymme på damernas hockey. Medias rapportering och uppmärksamhet är en stor anledning till att damernas hockey är där den är idag. I mina ögon har Norr media drivit landets medvetenhet framför sig. En faktor som sällan uppmärksammas när så skas.
– Den nya publiken. På herrarnas och damernas matcher är det inte riktigt samma publik även om många ser allt. Med damernas intåg har klubben bundit helt andra till att älska detta lag, inte minst kvinnor. Jag tar min svärmor som exempel, säkert något idrottsintresserad om någon finsk atlet gör saker. Nu är hon fanatisk och missar aldrig en hemmamatch och dragit med sina damer i vänkretsen. Hon är från Finland ursprungligen, givetvis följer hon finskorna extra mycket. Men hon är inte ensam om att ha blivit en av klubbens nya kärnpublik. Just om kärnan bland supportrarna är det däremot alltid enkelt att slänga under bussen i att ”intresset inte är lika stort för damerna”. Jag ska inte säga att det är det, men kalkylen går inte riktigt ihop för vanliga dödliga. Med fullt drag på damerna och herrarnas matcher skulle det handla om 3-4 kvällar i veckan på plats i Delfinen för alla. Där ligger den utmaningen.
– Jenni Hiirikoski. När hon trädde in i denna plats och denna ishall förändrades allt. Hon har satt nivån, hon har satt energin, hon har satt dedikationen och hon har satt träningsmängden. Alltid vara vältränad. Alltid vara förberedd. Aldrig vika sig. Bara stå där och göra det vi kan. Kan ni tänka er skräcken när hennes hals nästan blev uppskuren helt härom året? Hon klarade sig gott, sen ville hon spela finalmatchen dagen efter, men läkarna sa nej. Men i båset stod hon. Ikonen Jenni. Och vi vann.
Luleå Hockey är anledningen till att damernas hockey i Sverige nått en ny nivå. Vi är anledningen till att de flesta klubbar börjar fatta att ishockey även på isen är för både kvinnor och män. Frölunda gör en väldigt inspirerande ordentlig satsning, Skellefteå äntligen likaså. Linköping, HV71 och Djurgården behöver kamma sig lite mer. Modo gör det bra och utanför SDHL finns Rögle och Södertälje som vill uppåt. Rögle rekryterade klokt vår Wilma Hjelm som lagkapten och som så klart driver det laget. Om något år är Wilma hemma igen och driver oss.
Jag har varit jävligt irriterad över åren. Som här när jag ledsnade helt på allt. Mest till faktumet att damernas lag ibland pratats som att vara en parentes och kostnadsställe. När klubbdirektör Stefan Enbom en gång sa att damerna kostar mer än det drar in blev jag förbannad. Vad trodde ni? Är vi en klubb eller är det klubbar i klubben. En förening, en ekonomi. Jag fattar att man har avdelade delar i ekonomin, men om herrlaget omsätter +120 miljoner så ska ingen någonsin säga att det är ”dyrt” med ett lag med damer där toppspelarna tjänar mindre på ett år än helt medelmåttiga spelare i herrarnas lag gör per månad.
Hursomhelst. Tack Luleå Hockey för att ni gör hockey på riktigt! För alla. En dag kommer tröja 6 och 29 hänga i taket. Något annat är ren skam.
Det jag tänker mest på är det Fredrik Glader berättar i podden, om när pojkarna på gatan spelar landhockey. En pojke säger: ”Jag är Lassi”, den andre säger ”Jag är Emma Nordin.”
Lyssna också på Robert Hedlunds podd med Johanna Fällman och Emma Nordin om de 10 åren som gått.