En julhälsning. Det har media, ett riksdagsparti, vanliga hyggliga människor ute på sociala medier och som på beställning så klart även ledarskribenter från båda läger rasat å det storligaste över. De flesta missade ursprunget och vad det egentligen handlade om, en del säkert helt medvetet. Nej, SSAB har inte förbjudit någon att önska ”God Jul”. SSAB har runt 14 500 anställda i över 50 länder, stålverket i Luleå består alltså av runt 1/14 av företaget och anställda i Sverige av knappt en tredjedel. I deras interna brev, som har ursprung från koncernens globala arbete med inkludering och mångfald står det till och med i den svenska översättningen ”Genom att använda ’God Helg’, eller säga både ’God Jul och God Helg’ kan vi säkerställa att alla känner sig inkluderande och respekterade, oavsett vad de tror på”. Allt det där blev nästan överallt att företaget förbjudit anställda att säga ’God Jul’. Till saken hör att runtom i världen använder man också utbrett ”Happy holidays!”. Men här i Sverige valde vi att bli förbannade och kränkta, vinkeln och rubrikerna blev ”inte säga God Jul” fast det inte var sant eller i det minsta taget ur sitt sammanhang. Visst kan man prata om någon mer eftertänksamhet hos SSAB nationellt, men att detta ens ska få ett strå till hävstång är så bortom all sans. Det är dåligt hanterat av media som doftade trafik, och ett jäkla genande i vad som faktiskt hänt och skrivits. Har vi liksom inget annat att ägna oss åt.
Istället för att på ledarplats och i artiklar rasa över ”God Jul” skulle man kunna ägna sig åt att belysa att en stor del av Luleås invånare och företag har varit utan fiberanslutning i över ett dygn när stadsnätet haft avbrott, eller allra minst störningar. Tack och lov kan många använda sin 4/5G-anslutning och åtminstone kunna arbeta hjälpligt, så var det inte för så många år sedan. Oavsett vad orsaken är så är det utomordentligt allvarligt att en stor del av en kommuns fiberanslutning kan slås ut så omfattande, ingen redundant reservlösning har kunnat sättas in eller finns, och mer än ett dygn efter att avbrottet inträffade var allt ännu inte lagat. Den sårbarheten är något att belysa och debattera.
I veckan lämnade Norrlandsfondens VD Niklas Jonsson sitt uppdrag. Niklas har gjort många goda år och gärningar för Norrbottens och norra Sveriges näringsliv som VD för Almi Nord och senare Norrlandsfonden. Han anställdes på Almi Nord under min tid som ägarrepresentant i ägarstyrningen av Almi Nord och han lämnar nu med ett mycket gott arbete genomfört.
Och sen var det upprört över ett beviljat vänortsbesök av Luleå kommun på Kanarieholmarna. Vänorter kan man absolut resonera värdet av. Slöseriombudsmannen, som är arg på egentligen allt som en skattekrona går till, är just arg. Jättearg. En tripp till en ”paradisö” ska inte en krona gå till, i min tolkning och med ledning av allt drev jag läst i frågan så är risken att någon hinner få sig en kvälls-Sangria eller en solstråle på sin näsa, och detta ska obönhörligen icke få ske. Jag väntar nu på rubrikerna och rasandet över kommunens nästa vänortsbesök i Tromsö, eller till Uleåborg som man frekvent besöker med anledning av ett viktigt samarbete med den kommunen. För visst var det vänortsbesök och resor i allmänhet som var det skandalösa?
Det var final i mitt nya favoritprogram Kulturfrågan Kontrapunkt! Under hela säsongen har jag kunnat exakt En fråga, men ändå så enormt fascinerad. Kultur och konst är inget som över åren dragit mitt intresse, även om jag helt klart fastnar för de historiska delarna. Istället är jag mycket fascinerad av att jag och många andra vet numret på Johan Strömwalls tröja när han spelade i Luleå Hockey för snart tusen år sedan, hur många mål och assist han gjorde och vi kommer ihåg hans VM-matcher. Exempelvis. Med samma intresse och djupa kunskap levererar människor i frågor om konst, musik och kultur. Dessutom lär jag mig massor.
Vad jag kunde? Att Bodil Malmsten under långa perioder bodde i franska Finistère. Jag har till och med läst (lyssnat) på hennes bok ”Priset på vatten i Finistère”.
Update: Jag glömde en sak, en solklar. I mellersta och södra Sverige har det varit svindyrt med el. Jag håller med, samtidigt är det svårt att inte bli lite provocerad över alla initiativ till nyproduktion i det området som inte blir av för att 1) någon kommun inte vill se vindkraftverk till havs från sin kust, och 2) Försvaret fått regeringen att stoppa i princip all vindkraft till havs söder om Gävle. Därom finnes många perspektiv för och emot.
Jag tänker dock närmast på säg vi i norr ofta fått höra: ”Duger det inte att bo där kan man alltid flytta hit”.
Så var det med den veckan. God helg.