Siffror. Säljer. Siffror är något.
Idag presenterades ännu en rapport. Denna är från Norrbotten själva där Region Norrbotten bett det högt ansedda konsultbolaget McKinsey kika in i den gröna omställningen i norr och vad den kommer att kräva. Jag ska inte kommentera den desto mer, det är ett hopplock av i huvudsak kända fakta – och det har så klart ett stort värde – mer än att fakta i sammanställningarna med Power2Earth (benämnt Fertiberias projekt) som jag själv jobbar en del med är alldeles för dåligt researchat, inte alls faktiskt, trots att korrekt publika fakta fanns, så får rapporten den ligga. Läs mer om dessa här.
Rapporten är bra, men den är också en replik på den attack norra Sverige fått sista 1 ½ åren om allt som går att uppbringa med pengar och agendor. I huvudsak är allt skit har menats. I huvudsak handlar all kritik om att södra Sverige behöver den el som norra Sverige framställer. Tro inget annat. Jag har skrivit tidigare om det här:
Poängen jag senaste åren inte så framgångsrikt försökt trycka in är att siffror är siffror, och de säger egentligen inte så mycket. De visar såklart storheter, de visar utmaningar och de betyder viktiga saker inte minst i kommuners investeringsbudgetar. Under mina år som etableringschef i Luleå har jag också hissat flaggor och jublat, men inte minst också försökt nyansera allt i hur det hänger ihop och vad mer som kommer krävas än inflyttade människor (som är och kommer fortsätta vara rena gissningar), nya direkta, indirekt och inducerade arbetstillfällen (som är väl uppskattade, men också just uppskattade) och kommande investerande enkronor (som är väl räknade, men också med långa horisonter och osäkerheter). Jag brukar trots allt ändå poängtera att H2 Green Steel började på hisnande 28 miljarder i sin första bild under 2020, och idag är man uppe runt 80 miljarder. En del andra kanske har räknat väl högt. Men vad spelar det liksom för roll?
Vi vet att…
- Sjukt många människor behövs i framtiden, sjukt många ska bygga allt, sjukt många ska bo någonstans när det byggs. Det är problematiskt.
- En kris råder i norra Sverige. Men, vi ska inte lägga ner bilfabriker utan den är åt det helt andra hållet rent Positiv. I sammanhanget fattiga eller åtminstone inte välgödda kommuner likt en stat måste finansiera, borga och lösa högst regionala och ofta lokala infrastrukturella krav, behov och proaktiva samhällsbyggen. Med nationella och internationella nyttor dessutom.
- Det pratas om saker som bullrar och har sig. Industrier och maskiner. Tekniker och vätgas. Pipelines och vägar. Järnvägar och allvädersterminaler stora som fotbollsplaner.
- När det handlar om samhällets funktion och hur allt ska landa så behövs det oftast separata seminarier och konferenser om dessa: Om bostäder, om miljön, om historia och natur, om sociala situationer, om befarad kriminalitet, om kultur och kreativa näringar, om jämlikhet och jämställdhet, om civilsamhället, och om… ja fyll på själva.
Omställningens drivor av utmaningar beskrivs i siffror. De är viktiga och de faktiska svarta hålen är viktiga. Men siffrorna tar oss inte så långt. De ekar. Och rapport efter rapport säger i huvudsak ungefär samma sak. Säkert med sina uppsidor och syften.
För att göra tvärtemot vad jag säger ska ni också få en siffra. Ett riktigt vräkprojekt i Sverige var Öresundsbron. I dagens penningvärde kostade den runt 60 miljarder att bygga. Om hela omställningens samlade investeringar fram till runt 2045 ramlar ut så ska vi alltså i norra Sverige bygga åtminstone 20 Öresundsbroar.
I siffror.