Veckan som gick – vecka 6, 2025. Kulturspecial!

I förra veckan small det till när landets kulturminister höll ett kort sagt oväntat tal på Göteborgs Filmfestivals invigning. På något sätt lite livgivande att kulturpolitik blir tydlig och diskuteras. Kritiken och krutet ligger ständigt i kulturluften över att sittande regering oavsett färg gör för lite saker, gör fel saker, inte förstår saker, inte finansierar saker nog mycket och alldeles främst knappt för någon synligt aktiv kulturpolitik alls. Men så ställde sig en politiker där och förde politik, som i huvudsak nu inte gillades åtminstone av åhörarna och det är i sanningens namn inte i det sammanhanget politiska inriktningar vanligtvis basuneras ut. Men jag kände ändå lite att det var livgivande när politik blir synlig och tydlig, oavsett om man nu sympatiserar eller inte med det som sägs. Tillfället ogillades i alla fall. Men kulturdiskussion blev det.

Kulturdiskussionen ja. I den gröna omställningen finns den också när alla känner sig kallade. Precis alla ropar högt om just deras roll i den samhällsframtid som ska byggas. Civilsamhället, branschorganisationer, facken, fackkunniga, akademin och så inte minst kulturen. ”Det är som att valla katter”, så någon en gång, inte om kulturen utan om alla som känner sig kallade och att det liksom inte hålls ihop. Jag har inte ens lyckats räkna alla seminarier och konferenser som hållits om allt runt omställningen, nästan på daglig basis bara i Norrbotten. Inte minst på temat om kulturens plats i omställningen. Nu låter det som att jag raljerar om just kulturen, det gör jag verkligen inte. Alla är vi överens om kulturens betydelse i samhällsbygget. Jag tycker den är oerhört central och viktig – men konferenserna är för många… Det var förresten jag som sa det där om katterna, eller jag upprepade det någon annan sagt om något helt annat.

I veckan blev det också känt att ljudteknikutbildningen hos Musikhögskolan vid Luleå tekniska universitet riskeras att läggas ned. För dyrt. Jag förstår mig inte på hur sånt där fungerar så jag ska inte ge mig in i det, men faktumet har skakat till det i kulturbranschen och upprop, öppna brev och lite allt möjligt har rent av sprutat ut. Kulturdiskussionen fortsatte.

För att sätta riktig krydda på kulturdiskussionerna och kulturens vikt i samhället så sa Norrbottens-Kuriren i veckan ba’ ”Hold my contentkreatör!” och berättade att det är så få människor som läser (läs klickar) på kulturartiklarna så att en kulturredaktör äro inget som mer behövs. Kuriren dessutom som en av de sista bastionerna med att ha kvar just en sådan, som om det vore ett gott argument för nedläggning. Istället behöver resurser styras om till allmänna nyhetshändelser, alltså det som sker på stan med krockar på Sandviksgatan, stillastående bilar på E4 i höjd med Gäddvik och sortering i de automatiserade och semi-automatiserade nyhetsartiklarna som nästan helt fyller nyhetsflödet – alltså de om vem som köpt vilken fastighet till vilket pris, vilka företag som gått i konkurs och startats sista dagarna. Nöjesredaktören behövs ännu för att fånga vimlet på O’learys och Holy Cow, och inte minst punktmarkera Mello och måhända vimmelbilder från kommunens näringslivsfrukostar. Och sen behövs Tik-Tok och rörlig bild, alltså ställa en välutbildad journalist framför en kamera och berätta nyheter med några mer livfulla ord. Ofta lite klatschiga sådana. Där ska det satsas för senaste tiden har nu 1000 nya följare kommit.

Om jag raljerar? Ja, och nej. Men jag utelämnar att mediehuset här i stan gör väldigt mycket bra och viktig journalistik, precis som media ska göra och måste göra. Granska, rapportera och emellanåt informera. Nöjesredaktören tycker jag också har sin plats. Den tidigare satsningen på levande rapportering runt den gröna omställningen i det man kallade Framtidsfabriken kom tyvärr av sig. Anledningen? Det bär sig inte. Trafiken måste in. Läsarna mäts. Mäts. Så nu blir det tyvärr en del händelserapporter från E4an även för de skickliga och djuplodande journalisterna. Men enligt chefredaktören blir Kuriren nu ännu bättre, eller som han uttryckte sig: ”Vi hoppas att alla läsare kommer uppskatta vårt innehåll när vi satsar vidare på att bli ännu bättre”. Dessutom blir korsorden fler. Redan har årets troliga klickraket publicerats, nämligen listan över vilka som tjänat mest pengar senaste året. Och kom ihåg att korsorden nu blir fler.

För att vara lite osaklig och bara hänga rubriker tagna ur sitt sammanhang och prata kronor och ören, så kan jag meddela att mediestödet (tidigare presstödet) till NSD och Norrbottens-Kuriren totalt för 2025 uppgår till 30 756 896 kr. Det är en minskning med runt 5 miljoner från 2024.

Det finns massor av saker att säga om vägval och prioriteringar. Jag kan inte tidningsbranschen ett enda dyft, men tar mig friheten att som intresserad reflektera. Det jag kan är att i någon allmän term sortera ut vad som övertid visat sig bli framgångsrikt för verksamheter. Spetsigheten och tydligheten har nästan alltid visat sig vara medicinen. Att vara någonting. Att profilera sig. Att vara en go-to.

Men så var det med den kulturveckan. Livgivande på något sätt, att kulturen inte bara bubblade och ville synas. Den verkligen diskuterades.