If it makes you happy

Jag har just ätit lunch. Får se om energin kommer åter efter det. Är inte trött alls idag men har väldigt lite energi och inge studs i kroppen alls. Efter umeåresan i går och rätt dåligt med sömn under veckan sa kroppen nej i går. Somnade (med mina mått) tidigt och har mer eller mindre sovit i ett streck till nästan nio. Polly har väckt mig en gång i natt tror jag och så ringde klockan halv åtta. Har hört att det är när man ”sovit i kapp” och kroppen är i något slags normaltillstånd som den verkliga tröttheten kommer. Sover man bara rätt lite så är man så pass speadad att tröttheten inte riktigt gör sig påmind.

Jag har en rätt lugn dag och ägnar den åt att svara på en massa mail och få bort lite av alla dåliga samveten. I kväll ska jag fortsätta att försöka göra noll och ingenting. En promenad kanske och sen en film. Ett bra liv.

Nåja, vad är ett tråkigt liv när man får privilegiet att se Linus Omark spela hockey. Jamen detta är helt sjukt! Straffläggning mot Schweiz i förrgår. Idag kl 12.50… 198 000 har sett det på YouTube.

Livet är en underlig kort historia.
Man älskar kärleken, haven,
bergen, sällskapet, krogen.
Man vill göra ett avtryck.
Men varför och för vem?

Det enda jag velat här är att hitta ett hem.

[Omsorgsfullt lånat av Ulf Lundell - "På ett Vallmofält"]

Tillbaka på kontoret efter en eftermiddag hos Nutek med träff med deras personal. Den mycket dåliga sömnen i natt gör en inte direkt på topp. Sover alltid skitdåligt natten mot måndag, jag vet inte vad det säger. Antingen något om arbetsveckan eller något om helgen. Kanske båda.

Jag borde gå hem, och det ska jag nog faktiskt snart. Man kanske skulle chocka kroppen med en promenad senare. Jag tror nästan det. Sedan ska jag mäta om soffan blivit längre sedan i går. Tråkigt alltså. Men jag orkar inte med så mycket annat.

Inte många minuters sömn i natt. Har jag kommit upp i en timme totalt är det bra. Nåja, man kan ju roa sig åt den här en morgon som denna.

Har du drabbats av finanskrisen?

Halv ett. Man borde sova och jag är faktiskt galet trött. Men jag vill inte.

Jag har lagat tacos, ätit tacos, druckit Sprite Zero, sett Nordnytt, dumsurfat, sett Rapport, skickat mail, pratat i telefon, bytt bild på Facebook, sett en film, ätit ett helt paket glass, druckit nästan en liter Brämhults Apelsinjuice… och satt mig här igen. Ska bära in digitalboxen i sovrummet och fortsätta att inte vilja sova.

En natt helt utan sömn. En morgon med ombesiktning på bilen.
En vecka – och nästa vecka – med alldeles för lite tid till alldeles för mycket att göra.
Och alldeles för mycket tjorv i allt som ska göras. Inget kan någonsin vara enkelt.
Och jag hatar det. Allt blir alltid så komplicerat.

Jag får iallafall köra bilen.

Har en jobbig fundera-över-livet-natt, vilket inte är helt ovanligt i och för sig. Jag har ingen lust att sova bara, alls. Skulle nog somna för det har varit en lång dag med möten, middag och hockey. Men jag vill inte sova. Morgondagen innehåller inte alltför lockande saker med enhetsmöte på förmiddagen och något annat hela eftermiddagen och sedan har jag en massa att göra som jag inte kommer hinna med innan det är Domarkommittémöte kl 17.30.

A worried man with a worried mind
No one in front of me and nothing behind
Standing on the gallows with my head in a noose
Any minute now I’m expecting all hell to break loose

This place ain’t doing me any good
I’m in the wrong town, I should be in Hollywood

People are crazy and times are strange
I’m locked in tight, I’m out of range
I used to care, but things have changed

[Omsorgsfullt lånat och utdraget ur Bob Dylan - "Things have changed"]

Det är helt livsfarligt att lägga sig ned framför TVn efter att man ätit på kvällarna. Poff! Och man är borta. Blev 1½ timme eller så i kväll. Ska bli spännande att se hur natten går. Har efter jobbet tillbringat ett timme hos Stefan med revisionen av Röda Korsets papper 2008. Ordning och reda. Annars har dagen mest bestått av att jag haft ont i huvudet, att jag svurit åt biljäveln (nu har fläkten frusit också, eller nått) och att jag fått alldeles för lite gjort. Efter Röda Kors-revisionen så tog jag tag i att göra en plåt varma mackor. Fint nu har man mat i kväll och i morgon också.

Klockan är halv två. Har jobbat större delen av kvällen efter att ha slumrat en 20 min framför nyheterna på TV. Sitter och funderar på om man ska försöka lägga sig och kanske slockna till nån B-film. Samma gamla visa som var och varannan kväll. Jag har ingen lust att sova och jag är inte trött. Ingen ro i kroppen. Och ingen energi.

Inget. Bara natt.

Och ensam har jag dofterna kvar
Som ett tårögt barn
har du gjort mig svag
Det enda som gjorde mig till jag…[Omsorgsfullt lånat av Kent - "Stanna hos mig"]

Jag borde sova. Men jag kan inte.

Och framförallt vill jag inte. Jag har jobbat till 22 i kväll, och inte jobbat hemma utan varit på möte till 22. I detta nu är det runt 6 timmar till allt börjar igen.

Jag vet inte vad jag ska säga. Jag trivs med mitt jobb. Veckorna går sjukt fort och det är väl ett gott tecken. Men tidvis känns det som att det skulle vara så jävla skönt med ett jobb där man inte behöver leverera hela tiden och ständigt vara på tå till max.

Förlåt. Jag är i en större svacka än vanligt just nu. Jag fullkomligt avskyr vintern och mörkret. Jag är spyless på fotbollen innan den ens börjat för denna säsong. Bilen är pajj och måste på rep. Fast det struntar jag i, jag kör ändå. Jag är alldeles för dålig på att höra av mig till mina vänner. Jag har ingen energi att vara social. Tyvärr.

Det här med tomhet. Det är just det. Inga visioner. Inga mål i livet. Inget man bryr sig att sträva mot. Ingen större lust till något. Man har fullt upp ändå. Tom på känslor och ganska likgiltig. Fullkomligt ointressant givetvis.

Det enda jag vet är att om jag någonsin får en dotter. Så ska hon heta Liv.