If it makes you happy

Tyvärr. Jag kan inte.

Don’t say you love me,
I don’t believe it!
Don’t say the words,
If you don’t mean it.
Don’t want to hear it
Out in the open
Keep it inside
If you don’t mean it

Har feber som går lite upp och ner. Bitvis rätt pigg, vanligtvis efter några timmars sömn. Jag var och jobbade i går eftersom vi hade så kallad LSI, ärendeinlämning till landstingsstyrelsen. Dessutom skulle Våfflan in på service. En sak är då säker: Man är i fel bransch! Den kostade 5500 kr att lösa ut, kanske 1500 mer än jag hade trott. Service kostar ju skjortan, fan det är väl en tusenlapp för att bara öppna huven?! Fick byta lite grejs också, som jag misstänkte. I går kväll låg jag däckad och orkade nätt och jämnt se hockeyn. Men det var en ljuv syn när 3 nya pinnar bärgades nere hos kaffekokarna. Sedan lyckades jag (tyvärr) hamna i den rätt söta filmen Chasing Liberty. Har sett den 2-3 gånger förut när den gick på Canal+. En söt historia, men mest för att Mandy Moore påminner så in i helvete mycket om någon annan. Så jag borde gett fan i det.

Idag har jag sovit till 12 förutom då nån vettvilling ringde på morgonen. Dragit mig upp ur sängen. Druckit en kopp thé, kollar in termometern och insett att det är -19 ute. Vart fan lever vi?!? Åkte sedan och besiktigade bilen. Inga problem, förutom det servicen missat i går. Blinkers i vänster framskärm funkar inte… va fan, finns det ens en blinkers där? Jo tydligen. Och hur fan byter man en sådan? Troligen kräver det universitetspoäng. Kan vara därför den inte byttes i går på servicen kanske… vem vet. Nåja, efter det så åkte jag och handlade mat som jag inte har någon matlust till att äta. Nu en kopp thé till och sedan ska jag nog slänga mig i soffan. Verkar som många ska kröka i dag. Känns skönt att inte vara i den skaran.

Så länge hjärtat mitt slår så minns jag dig när
du stack ett hål i min kevlarsjäl.

sjunger Kent.

Och så blev Du mitt sår
och jag blöder ihjäl.

fortsätter dom.

Jag tycker inte om högtider. Som jul.

Försöker få gjort det jag måste få gjort på jobbet. Det är svårt och jobbigt. Så jag har istället läst en massa gamla mail från 1 ½ år sedan ungefär.
Då var den här dagen förstörd. Fan att man inte kan låta bli.

Fan. Jag lyssnar på Winnerbäck igen. Jag vill inte.

Han sjunger:
Och kväll blir natt och tankarna för stora.
…här i bland ruinerna.

Asocial.
Trött.
Men ändå rastlös.
Tom.
Kramsjuk.
Men framförallt asocial.

Vad ska jag skriva för att du ska bli berörd?
Och hur högt ska jag skrika varje gång jag vill bli hörd?
Du vill att jag ska falla mot något som du har gjort till ditt
Men ska jag falla ja då ska det finnas tid att falla fritt.

[Omsorgsfullt lånat av Melissa Horn - Falla fritt]

Klockan är kvart i två. Jag har slutat sova nu igen. Fan också.
Illa.

Du älskar henne så att du vet att det inte kan va sant
Du står med ryggen mot väggen och med fötterna vid stupets rand
Och du vill inget hellre än att vara i hennes rum
där vågorna slår mot klipporna och blir till skum.

Det finns bara ett hem: Hennes kropp, hennes leende
En kvinna är vad du reser till, vartän du reser.
Hennes famn, hennes seende,
en kvinna är vad du reser till, vartän du reser.

Du längtar, du vill så mycket att det hela tiden gör ont
Du kastar dig i sömnen och går som en zombie genom husets port.
Och gatorna slamrar, men du hör bara hennes röst.
Du smeker hennes varma hår och dina händer fylls av hennes bröst.

En kvinna är vad du reser till, vartän du reser.

Ulf Lundell – Vartän du reser

Om jag är samma person
Som när du vände och gick?
Har ingen aning, det hände nåt
I min blick
Jag leker kärlek ibland
Med nån som följer mig hem
Men den bleknar i morgonen
Det har hänt
Att jag skrivit på brev som jag bränt
Jag försöker fungera
Som om ingenting hänt
Men det känns.

Niklas Strömstedt igen.

Det är natt och jag både borde och behöver sova. Dessutom är jag skittrött. Men jag vill inte.
Skitdag i morgon.

Jag lyssnar på Niklas Strömstedt (!?!) . Hittade samlingsplattan i bilen härom dagen när jag var less på allt annat. Dessutom är alla andra plattor repiga och låter fördjävliga.

När jag gömde mig i min underliga tystnad
Det är svårt att vara man
när man inte tror man kan
ge sig över gränserna, utan stannar i sitt land.

Hur ska det gå?

Din sol har landat i mitt knä och gått sönder
Våra rader trillar ur och ligger kvar
Jag tror vi ljög fast vi sa att det var sant,
vi var aldrig kära i varann de bara kändes likadant

Såna som vi med lyckan mitt i sorgen
Vi ställer frågor och jag är trött på mina svar
Men du finns i mina drömmar när jag sover
Jag vill förändra nån av oss men jag vet inte hur man gör

Jag andas in och det känns som första gången
Du håller om mig och jag vågar hålla kvar
Ja vi kanske ljög fast vi sa att det var sant,
vi var aldrig kära i varann men det känns precis likadant

Min sol har landat i mitt knä och gått sönder
Våra rader trillar ur och ligger kvar
Det finns en fara i att aldrig hitta vägen,
och det finns nått vackert med att vandra den ändå

Hur ska det gå?

Melissa Horn – ”Hur ska det gå?”