If it makes you happy

Ett beslut togs i fredags. Funderades och maldes lite mer under helgen. Var förbaskat nära att omvärderas på förmiddagen idag…
Men jag ringde och meddelade det strax efter lunch.

Jag hade en chans. Men tackade nej.

Jag har huvudbry. Big time.
Jag har beslutsångest.
Men jag måste bestämma mig.
Och då brukar det ju gå åt skogen.

Men jag tog ett beslut idag. Det låter väl mer dramatiskt än det var. Det är inte alls dramatiskt. Jag är för trött bara.

Livet är en underlig kort historia.
Man älskar kärleken, haven,
bergen, sällskapet, krogen.
Man vill göra ett avtryck.
Men varför och för vem?
Det enda jag velat här
är att hitta ett hem.

[Omsorgsfullt lånat av Ulf Lundell - "På ett Vallmofält"]

Precis. Varför och för vem? Det känns skönt på många sätt att inte ha några ambitioner mer.

Jag måste ta ett beslut i morgon tisdag. Ett ganska svårt, även om det inte behöver betyda så mycket. Men det kan.

Jag och beslut. Jag kan nog skriva en oläsbar roman om just den hemska kombinationen. Har alltid inbillat mig att man mår bra av att ta beslut i livet, oavsett vad som händer så har man bestämt sig och kan gå vidare. Det är en jävla lögn. En stor jävla lögn. Allt måste växa fram. Det har man lärt sig 15 år försent. Försent som sagt. Och livet får man ta sig igenom ändå.