Året som gått och året som kommer.

Året som gått och året som kommer.

Årskrönikor. De fyller väl någon funktion antar jag. En sammanfattning och en blick framåt. Här är min.

2018 har varit ett bra år med en väldigt hektisk och rätt slitsam vinter och vår, men på det en sommar och höst som varit behövligt klart lugnare. Ungefär på halvtid har rollen som verksamhetsledare för destinationen Heart of Lapland tagit mest tid. Utöver det kan nämnas en rätt stor förstudie jag tillsammans med Josefin HedbergLicab AB och Therese Sidevärn på Meramedia gjort åt Pajala kommun. Jag har också under året varit knuten till just Kommunikationsbyrån Meramedia. Från årsskiftet är jag inte det mer.

Har fortsatt följa utvecklingen inom min gamla bransch datacenter. Rätt förnöjt har jag konstaterat att det vi i Norrbotten pratade om för 4–5 år sedan, vad gäller hållbarhet och Internets avtryck i form av bland annat dess energibehov, idag är det vi då förutspådde – mer eller mindre en hygienfaktor. Och det tar sig in i fler stora branscher, som vi också förutspådde. Vi var före tiden. Som min vän och tidigare kollega, och numera VD på Hydro66, Anne Graf en gång ungefär sa; ”Vi har tagit Norrbotten från att vara något där man internationellt ibland tror det går isbjörnar på gatorna till att tankeleda utvecklingen av Internet och att vara en plats i världen.” Det gör mig glad.

Under året skrev jag en del texter jag själv tycker både är viktiga och ibland faktiskt rätt bra. Jag skrev även en del annat både viktigt och oviktigt som ingen eller få läste. Mitt skrivande känns mer och mer viktigt, och roligt.

Men inte minst följetongen om de många miljoner några partier innan valet lovade att de skulle spara på regional utveckling och kultur om de vann valet till Region Norrbotten. Efter några månader, dagarna innan valet, gjorde den en del knän veka. Och jag blev riktigt riktigt ledsen och besviken. Avpublicerade texterna för att jag inte vill ha dom ute, men tänkte ett varv till och lade deras betydelse över vad jag själv känner.

Jag har ännu inte riktigt slutat känna. Det präglade också hösten väldigt mycket. Punktering på något sätt.

Här kan du läsa alla texter om de 90 miljonerna:
http://johansjokvist.se/blog/2018/09/05/sista-delen-det-finns-inte-90-miljoner-att-spara/

Jag har ägnat mig lite för mycket åt att fundera på vad jag drivs av, och inte minst har jag någonstans i bakhuvudet och ryggmärgen ständigt varit upptagen av en mamma som inte blir friskare. Om jag har blivit speciellt mycket klokare och om drivets mekanism skingrats? Nej. En klok person sa till mig för några veckor sedan att inte tänka så mycket. Det är så klart helt rätt.

Det gäller att tänka måttligt. Det mår jag bra av och det vässar mig varje dag.

In i 2019 går jag med ett stort uppdrag som avslutas i början av året och jag kommer att ha utrymme för lite nya uppdrag. Jag har sagt att konsultande inte behöver vara ett för evigt tillstånd utan istället en möjliggörare. Min webb har jag också uppdaterat en del.

Får du idéer? Hör av dig!

Tack för 2018. 2019 är snart här. Hur gick det till?

Facebooktwitterredditlinkedinmail