Historia Del 7: Politikerna har glömt politiken och vågar inte göra något åt det!

Historia Del 7: Politikerna har glömt politiken och vågar inte göra något åt det!

Förord
När jag var yngre skrev jag mycket. Jag bloggade många år från tidigt 2000-tal, en historia som är raderad för alltid. Men i slutet på 90-talet skrev jag en del krönikor, en del publicerade både lokalt i Gällivare men också på andra ställen. Mycket av det jag gjorde i livet och med penna gjorde jag med Daniel. Daniel Persson, min väldigt nära vän. Vi fick saker gjort. Och många var med oss. Våra liv har drivit isär idag. Men vi lärde oss otroligt mycket, och vi drev. För vi trodde på ungdomarna.

1998 var det val i Sverige. Jag var var 22 år, bodde hemma i Gällivare 8-9 månader efter att ett jobb i Luleå slutat. Trött på alla intetsägande budskap på affischer efter vägarna och annonser i tidningarna. Nu är jag nästan dubbelt så gammal och har lärt mig en del. Idag hade jag åtminstone inte skrivit den nedre hälften av krönikan, det tror jag inte alls på. Men jag funderade en del redan då. Att jag ännu inför detta val tycker att politiken och ideologierna saknas, och valrörelsen mest handlar om berätta vad alla andra gör dåligt och att bräcka varandra i nya och större löften runt ungefär samma frågor. Jag har nyligen skrivit om det här.

Men en sak står jag kvar vid. Att sätta ett kryss. Politik är komplicerat och utmanande, svårt och utsatt. För att ta oss framåt, för att ta politiken framåt, för att ta utvecklingen framåt, behövs ledarskap. Oavsett vilken partisymbol vi väljer att stoppa i urnorna. Vem jag kryssade och vilka jag röstade på får förbli osagt.

Denna krönika publicerades i GLT – Gellivare Lokala Tidning 17 september 1998.


Politikerna har glömt politiken och vågar inte göra något åt det!

Torrare valkampanjer har nog aldrig skådats. Man blir ledsen och full av förundran över hur tankegångarna gått när de olika partierna lagt upp sina strategier inför den stundande valrörelsen. Det verkar som om alla partier fumlat i blindo och insett att dom faktiskt inte kommit på något nytt sen senast och på något sätt istället inlett en tävling i att med flest vackra ord vinna flest dumma svenskars röster. Och gemene man som inte är ett dugg dum läser, tittar och lyssnar till alla dessa meningslösa budskap. Partierna har oförklarligt glömt en viktig sak inför valet på söndag: Politiken.

När man öppnar första bästa tidning eller annonsblad, ser på TV eller bara är ute och kör bil bombarderas man av alla partiers budskap. Samtidigt. Man kan bara skaka på huvudet. Känner ni igen något av detta…

Rättvisa! Samverkan! Satsa på vården och omsorgen! Sund kommunal ekonomi! Satsa på skolan! Stöd företagandet! Utveckla kommunen! …och visst låter det bra! Alla partier pratar om det självklara. Konkreta åtgärder för att uppnå det självklara är dock sällsynta. Tävlingen i vackra ord slutar med historiska 0-poängare till alla partier.

Alla partier, i varje fall lokalt i denna kommun, tenderar att gå till val på i stort sett samma budskap. Oavsett om man i grunden är kommunister eller kapitalister. Ingen verkar ha något att komma med. Om man letar så hittar man dock någon liten fråga hos varje parti där de faktiskt kunnat precisera och prata lite mer i klartext. Men som sagt, man får leta.

Och människor är ju inte dumma. Politiker är människor varför inte dom heller är dumma. Det är tungt att vara politiker. Och man kan bara undra innan dessa, som trots allt bestämmer, vågar gå ut och ta tag i det stora problemet i dag i politiken, det som också gör det så tungt för dom själva, nämligen: förankringen hos invånarna, förtroendet och känslan att vi bygger detta samhälle tillsammans. Samarbete nämner jag inte eftersom det faktiskt är något vi är oerhört duktiga på i denna kommun. Till och med i politiska frågor. Kort och gott: inför rena personval | kommunerna och skapa därigenom starka ledare som har förtroende hos invånarna. Och ta bort alla oerhört fjantiga och förlöjligande bestämmelser om att man måste rösta som sitt parti och gå emot sin egen övertygelse. Låt alla rösta som dom vill och låt alla välja den dom vill. Då trivs ni politiker bättre och då trivs invånarna bättre.

Trots att jag personligen har min egen politiska, eller ska vi säga ideologiska, övertygelse tänkte jag rösta blankt i kommunvalet. Kände att med dessa personer händer inget nytt. Men ändrade mig faktiskt när jag såg listan. Det behövs en total föryngring i 1996 års ungdomskommuns skrämmande ålderstigna politikerskara. Därför röstar jag, men mest för att sätta ett kryss.

Facebooktwitterredditlinkedinmail