”We end up doing the documents instead of doing the doing”

”We end up doing the documents instead of doing the doing” – Sara Ahmed

Jag har varit på Morgonrock* denna gråmulna och tråkigt höstiga morgon och lyssnat till Malin Rönnblom om ”Feminism som byråkrati”. Malin är docent i statsvetenskap och lektor i genusvetenskap. Ni som känner mig eller läser när jag skriver tror jag, eller hoppas jag, inte tvekar över att jag tycker jämställdhet och lika behandling av alla människor är fundamentet i sättet vi borde leva i världen. Inom allt.

Jag har själv jobbat många år med utvecklingsfrågor och alltid haft en något störande känsla, en med åren växande, om hur vi grottar ner och systematiserar – eller ska vi säga byråkratiserar – jämställdhet. Vi ska mäta antal av kvinnor och män i allt. På konferensscener, i aktiviteter, i deltagarförteckningar, i styrgrupper, i allt. Det är inget fel i det. Men ibland – med min rätt omfattande erfarenhet av projektutveckling och har läst många många hundra projektplaner, beslut, slutrapporter och projektutvärderingar – så är vi lite elakt uttryckt mer noga med hur jämställdhetsindikatorerna fallit ut än vad projekten eller verksamheten resulterat i eller vad vi lärt oss. Det vi kan mäta blir vårt fokus. Det som är mer abstrakt och svårfångat är svårt att processa. För vi måste ju lära oss och gå vidare i nya steg.

Jag har länge haft en krypande känsla att det är något som inte stämmer. Något som gör att vi stampar och stampar, och år efter år lyfter samma frågor och problemformuleringar. Det är så klart alltid tillfredsställande när någon sätter ord på något man känner och har svårt att formulera. Jag som alltid vill formulera mig. Dagens Morgonrock var precis det Morgonrock ska vara, ett perspektivtillskott till regionala utvecklingsfrågor. Morgonens tillskott hoppas jag också inte förblir ett perspektiv utan en tankeställare över hur vi alla jobbar i vardagen med allas lika behandling. I det här fallet benämnt jämställdhet. Och hur vi gör det i utvecklingsfrågor.

Malin Rönnbloms slutsatser i morse var:
Målstyrning fungerar inte för komplexa samhällsförändringar
(För abstrakt avsaknad av ett varför)

Jämställdhetsintegrering fungerar inte för genomgripande samhällsförändringar
(Integrering betyder att ramarna ligger fast)

Jämställdhet är inte en kunskapsfråga utan en åsiktsfråga
(Maktrelationer förändras inte genom mer kunskap)

Jag har sedan länge valt att försöka trycka på jämställdhetsfrågorna i min vardag. I hur jag uttrycker mig, i hur jag hanterar frågor, i vad jag lyfter i sociala kanaler och i hur jag granskar och retar mig på när exempelvis organisationer, och inte minst media, inte orkar jobba linan ut trots sitt uttalade arbete med jämställdhet (lex exempelvis Svenska Ishockeyförbundet). Och i utvecklingsfrågor hoppas jag. Jag är inte alls perfekt och gör ständigt grodor och otänkta saker. Men jag har valt att förflytta mitt engagemang till vardagen. Jag tror det är där saker förändras. Inte i projekt. Som Malin Rönnblom sa: Jämställdhet är inte en kunskapsfråga utan en åsiktsfråga. Jag är rädd att vi systematiserar och byråkratiserar sönder så viktiga saker. Och det blir bara en loop.

Vi måste komma bort från att:
”We end up doing the documents instead of doing the doing”.

– – –
* Morgonrock är en seminarieserie som Region Norrbotten (dåvarande Norrbottens läns landsting) startade för många år sedan. Frukostseminarium varannan fredag om regional utveckling.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.