Det här är Peter Cehláriks år.

Säsongen har inte ens börjat. Efter två träningsmatcher mot stappligt motstånd så går det egentligen inte att utläsa något alls av långsiktigt värde. Kanske tendenser. Kanske lite linjer och individuella kvaliteter. Men mest är det bara känsla. Alla lag är nedtränade. Asplöven i torsdags var pigga så länge Luleå Hockey var nervösa och vilsna i första perioden. När Luleå i andra tryckte på, satte lite passningar på bladet, backarna tidigt lade hyfsade förstapass, transatlantpojkarna trampade på i anfallszon och Sylvegård, Petrell och Hedman bröstade upp sig – då var det aldrig ens match. Asplöven kommer hålla ungefär samma takt i år som i fjol. Jag är lite orolig att det inte ens blir så bra. Det behövs in mer styrka och framförallt defensiva kvaliteter. Mer om Asplöven och Luleå kommande förhållande senare. För hur tänker Luleå förstärka Asplöven? Asplövens välmående står och faller med Dean Kukan och Lucas Wallmark.

Asplövens välmående står och faller med Dean Kukan och Lucas Wallmark.

MODO Hockey kom till Delfinen i går och måste varit antingen helt nedkörda i träningsdojjorna, med träningsvärk i varenda muskel och möjligen med överdriven prestationsångest. Det var ett vilset gäng. Jag hoppas de får till det framöver, och efter en första träningsmatch finns egentligen inte mycket att säga. Siffrorna var helt missvisande. 4-2 med ett fabbemål i öppen kasse var kraftigt i underkant. Luleå körde sönder Modo långa stunder och Modo hade svårt att ta sig över halva plan. Tack vare några PP, en strålande Adam Reideborn i mål och för passningskåta Luleåspelare i avgörande lägen blev det ändå match. Ingen värdemätare alls. Men för Modo kanske en hint av hur mycket de har att jobba med.

lhf_stalmannen_logo

Jag är faktiskt inte alls orolig för att Luleå inte ska få ihop det med alla starka nyförvärv. Jag tror det är längre ner i kedjorna och backparen bekymren kommer ligga. Nu ska man inte dra för stora växlar av dessa två matcher, men utan tvekan så ser ett antal spelare väldigt spännande ut bakom de stora namnen.

Backen Pontus Själin, Östersundspojken som via två SHL-matcher och J20-spel i Leksand och en Div 1-match med moderklubben i fjol spelar ett snabbt, enkelt och moget backspel som gör att det inte kommer bli något juniorspel i år för den pojken. Nu är Själin inte att jämföra som spelkaraktär med Daniel Gunnarsson, men Gunnarssons inledning hos Luleå var bedrövlig. Det blev 46 grundseriematcher för Gunnarsson första säsongen. Betänk med en svagare backuppsättning i Luleå ja, men ändå. Själin kommer överraska många. Och därför är Marcus Oskarssons dagar i Luleå räknade. Orkar han med ett helt år till i Asplöven? I Luleå tar han tyvärr inte plats. Om också Kukan kommer hem, dessutom.

Själin kommer överraska många.

Christopher Mastomäki och Victor Ekarv. Båda är helt oblyga och tar för sig. Mastomäki med en spännande storlek och ser ut att ligga bra i banan. Ekarv med en bländande blick, men är nog ännu lite för tunn när konkurrensen drar på. För Lucas Wallmark kommer givetvis att checka in i omklädningsrummet i höst. Där ryker Ekarv.

Annars spelar Craig Schira som en hybrid mellan Elias Fälth och Kristian Näkyvä. Fast på något sätt med plusmeny. Någon skrev på Twitter: ”Fälth deluxe deluxe”. En utmärkt ersättare för Näkyvä, lite samma egenskaper men med en annan pondus i egen zon och framför mål. Micflikier och Sweatt kommer leverera även när det brinner till. Lagacé känns lite mer osäker ännu. Bländande blick, men nog vill vi se lite mer av hur han kommer klara av ett mycket hårdare tryck från SHLs backar. I och för sig kommer de ha fullt upp att hålla reda på de två tidigare nämnda i den kedjan. För fort går det. Och klickar det för Lagacé ska Peter Cehlárik in i den kedjan. För det här kommer bli Peter Cehláriks år. Jag kanske har en liten förkärlek för dessa grabbar som tidigt lämnar allt de har i östra Europa och flyttar upp till norra Sverige för att leva sin dröm. Men jag tror verkligen att detta är Peters år. Han har verktygen, tekniken, spelsinnet och målskyttet för att ta ett riktigt riktigt ordentligt kliv i år. Men han måste få chansen. Spela mycket PP och få trampa på med transatlanterna. Det är dags nu.

Men jag tror verkligen att detta är Peters år. Han har verktygen, tekniken, spelsinnet och målskyttet för att ta ett riktigt riktigt ordentligt kliv i år.

Målvakterna då? Ja Joel Lassinantti är lika kall och lugn som hela förra säsongen. Jag har tidigare sagt att jag bara är livrädd för att han går sönder. Vad gör Luleå då? Att byta ut Daniel Larsson inför denna säsong ansåg i alla fall jag vara hög prioritet. Men, så klart, till vad? Eller känner jag bara? En Daniel Larsson i gammal god form och status är en av Sveriges bästa målvakter. I fjol var det inte så roligt. Går Joel sönder är nog planen att Samuel Ward bara kallas hem från Asplöven och att Luleå i samma riktning skickar, åtminstone initialt, en juniormålvakt. En Daniel Larsson i fjolårets slag kommer dock inte bära Luleå. Tyvärr. Vi kan bara hoppas på ett nytt bättre år.

Asplövens välmående kommer att vila på några suktande NHL-spelare och NHL-klubbar. Kommer Wallmark och Kukan hem, där jag i alla fall är rätt säker på att Wallmark gör det, så öppnar sig många bättre möjligheter. Mastomäki, Ekarv, Själin, Oskarsson och Jaros kommer säkerligen att få köra på i Asplöven. Oskarsson säkerligen i praktiken helt permanent. Troligen även Einar Emanuelsson där det känns att pojken behöver få möta lite tunga backar och tuff seniorhockey. Jaros står nog närmast att faktiskt mest få hänga med A-laget. Snart landar Sigalet i Luleå, och kommer dessutom Kukan hem så måste Per Savilahti-Nagander upp några steg. I fjol var det mycket blanda och ge. Ofta lite vilsen och seg på skridskorna, men en jätte framför mål. Minns främst CHL-semifinalen mot Skellefteå AIK. Savva var en gigant. Överallt. Flyttade på alla. Savva tog Luleå till CHL-final. Det är där han ska vara. Och kan vara. Jag bara hoppas. Annars tycker jag luleåstaben måste vara starka och låta honom åka till Haparanda och få självförtroende. Det kan också Asplöven behöva.

Och jag har ännu inte nämnt Ilari Melart. En tank. En spelskicklig tank. Och Toni Rajala har ännu inte landat.


Här ser du Luleå Hockeys hela trupp
Här ser du Asplövens hela trupp

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.