Luleå Hockeys 137 miljoner skulle räcka till 20 säsonger för Luleå Basket

Det är namnbytartider. På några dagar har två av länets elitlag bytt namn – Northland Basket blir Luleå Basket och LF Basket blir BC Luleå. Eller ja, LF Basket hette väl egentligen LF Basket Norrbotten, men lika lite som vi orkar säga Coop Norrbotten Arena om Coop Arena, som egentligen heter Delfinen så orkade vi inte med det mastodontnamnet heller.

När det kommer till namn är det få saker som rör upp så mycket damm, känslor och synpunkter. Åtminstone en av tidningarna har spekulerat vilt. Helt vilt. Vetat, eller spekulerat. Spekulerat, eller vetat. Här är lite reflektioner runt klubbnamnen, och jag håller mig till damernas klubblag. Herrarnas basket intresserar mig inte alls, fråga mig inte varför. Det bara är så.

Låt mig börja med att säga att jag älskar Luleå Hockey. De är mitt vattenhål och det jag ägnar min tid till när jag inte jobbar, umgås med min kära sambo eller arbetar med fotbollsdomarna i länet. Det här handlar bara om perspektiv och personligen skulle jag önska att Luleå Hockey gödslas med ännu mer sponsorintäkter. Detta är ingen som helst kritik mot hockeyn – tvärtom en bild av något som utvecklats till något fantastiskt. Så det är bara en perspektivjämförelse. Själv hör jag till dem som absolut tycker att ett elitlag i basket i Luleå ska ha ortsnamnet i sitt namn. Men jag förstår till 100% varför man väljer att sälja ut det.

luleabasket

För det handlar bara om ekonomiska förutsättningar. Hela Luleå Basket omsätter ungefär lika mycket som Luleå Hockey drar in på några slutspelsmatcher. Elithockeyn lever i en helt annan verklighet, det må vara tråkigt att det är så men realiteten är tydlig. Luleå Hockey omsatte det senaste räkenskapsåret totalt imponerande 137 miljoner. Utan att jag egentligen har en aning, men dessa 137 miljoner skulle väl kanske räcka till runt 20 säsonger med dagens budget för Luleå Basket. Det är perspektiv.

Utan att jag egentligen har en aning, men dessa 137 miljoner skulle väl kanske räcka till runt 20 säsonger med dagens budget för Luleå Basket.

När verkligheten med sponsorintäkter, exponeringsmöjligheter och publikintäkter är som de är i mindre sporter är det ganska lätt att förstå att man väljer att hora ut sitt namn – som jag ibland slarvigt uttryckt mig. Sedan är jag övertygad om att om några större sponsorer lokalt bara skulle tänka isolerat på exponeringen de kan få för sina pengar, så är en investering i Luleå Basket långt mycket mer värdefull än i Luleå Hockey. Men sponsorskap är mer än exponering. När värdet byggs kring det man vill synas med.

Det är för enkelt att bara gapa och skrika och säga att klubben så klart måste heta Luleå Basket – och att de måste vara kompletta idioter om de inte återgår till det. Verkligheten är en annan. Verkligheten handlar om att få ihop det, kunna betala ut löner och hålla verksamheten i rullning. Ett huvudsponsoravtal i basketen kanske ligger på några miljoner per år, säkerligen åtminstone en tredjedel av hela klubbens budget. Om enda möjligheten att lyckas ro hem en sådan sponsor är att också, som nästan enda exponeringsyta av värde, sälja klubbnamnet är det så klart den väg man väljer. Det hade jag också gjort. Det är klart det är kortsiktigt och att det egentligen bara är ett moment 22 där det i princip blir omöjligt att bygga värden som kommande sponsorer vill synas i kring. Eller är det omöjligt? Den här gången behövde man inte sälja sitt namn.

Och tack och lov för att det inte blev ”North Land”. Jag höll på att sätta kaffet i halsen när jag hörde det.

Och tack och lov för att det inte blev ”North Land”. Jag höll på att sätta kaffet i halsen när jag hörde det. Det är klart klubben ska heta Luleå Basket och jag hoppas den väg som nu börjat vandras är början till en värdeplattform som fler sponsorer ser och vill förknippas med. Då kommer diskussioner om klubbnamn inte finnas, precis som det inte behöver finnas hos Luleå Hockey.

Men undra hur sponsormarknaden i Luleå kommer att se ut nästa år om IFK Luleå lyckas ta klivet upp i Superettan i fotboll. Ett sådant kliv kräver väl kanske en fördubblad budget. Det är perspektiv. Och kommer utmana allt om igen.

Delfinen däremot. Den kommer alltid heta Delfinen. Och ståplatssektionen kommer alltid heta H, även om den hetat Q sedan ombyggnationen – ända tills nu när sektionen faktiskt återfått namnet H. Man blir glad. Och för oss som lever ganska stora delar av vårt liv på ståplatsläktaren är det en viktig detalj. Den symboliserar historia, tradition och minnen. En kanske ännu viktigare detalj när sponsorer kliver in.